Boxare

 

Boxaren - en urtidsvarelse?

Boxningsbilder har vi sett otaliga genom åren, men inga som liknar Thomas Wågströms. I boken Boxare (Raster förlag, Stockholm) möter man boxaren som en sorts mänsklig urtidsvarelse, i ständig kamp med sig själv. Några motståndare syns inte till. Miljön är träningslokaler, i allmänhet  källare med hårt ljus och gråtonade dagrar i en förhärskande svärta. Boxarnas kroppar, poser, ansiktsuttryck gestaltar vad som kan beskrivas som en existensialistisk askes. Ernst Brunner, som själv tränat boxning i över tjugo år, drar i ett berusande efterord till med såväl hällristningar som fotografiskt muralmåleri och ikonografi med biblisk anknytning för att karakterisera Wågströms fotokonst. Det låter som mycket på en gång, och det är det också.

Gunder Andersson / Aftonbladet 000620

 

Thomas Wågströms bilder är berättelsen om boxningen som en sinnlig upplevelse av att tänja gränser, att möta sin egen kropp, att vila i tomheten efter den lösgjorda energin. Ingen bild återger egentligen någon boxningsmatch. Istället visualiserar Wågström ett inre skeende i djärvt skurna motiv: Kroppen som ett instrument, en laddad maskin av kraft, den fysiska ansträngningen och dess motsats koncentrationen inför ett pass eller återhämtningen efteråt. Det finns mycket utfrätande vithet i hans bilder och lika mycket tung svärta. Hans spel med ljuset gör boxarnas kroppar till ömsom fysiska förnimmelser, ömsom känslan av en astralkropps närvaro i de slutna tunga träningslokalerna med kärva vitkalkade väggar, golv fläckade av historia, och tidens patina. Ernst Brunner talar om ett slags munkvärld, ett eremitliv i den ensamma kampen om kroppskontroll, snabbhet och styrka. Thomas Wågström är en fotograf som skapat en vacker boxningsbok med fotografier rena och koncentrerade som ikoner.

Stefan Nilson / Nerikes Allehanda 000819